Hur ska man våga dela liv, när man knappt orkar med sitt eget?

DUGA är en rörelse för självvärde, trygghet och mänsklig gemenskap. Vi vill skapa en motkraft mot prestationskultur och självtvivel – och bygga fler rum där vi får duga som vi är.

Vi ser utvecklingen där 1 av 4 unga kvinnor tvekar inför föräldraskap som ett symptom på något mycket större. Därför vill vi bidra till samtal som tar både individens känslor och samhällsstrukturer på allvar.

Hos DUGA behöver du inte göra “rätt val” – du behöver bara få känna efter. Vi tror på att ställa frågor, se mönster, prata om hur samhället formar oss – och om vem som får plats i den framtid vi bygger tillsammans.

Förra året föddes i snitt 1,43 barn per kvinna i Sverige – det lägsta som någonsin uppmätts. Regeringen har nu tillsatt en utredning för att försöka förstå varför (länk i kommentarerna). Det tycker vi är bra. För även om beslutet att få barn är djupt personligt och aldrig ska skuldbeläggas, så säger den här utvecklingen något om hur och varför människor gör val de val de gör i dagens samhälle.

Om vi börjar i unga vuxnas perspektiv – de som i framtiden kanske ska bli föräldrar – vad ser de, och vad fostras de in? Många har växt upp med stressade föräldrar som kämpat för att få vardagen att gå ihop. De formas i en kultur där det mesta – karriär, relationer, kropp, självkännedom, bostad – blivit prestationsytor. Där det förväntas att vi ska må bra, se bra ut, äga mycket och hinna med stora upplevelser. Där det vi gör aldrig riktigt räcker. Där antalet pågående sjukfall inom psykiatriska diagnoser mer än tredubblades mellan 2010 och 2024 (Källa: Försäkringskassan).

Det är inte svårt att förstå varför ett barn i den kontexten inte nödvändigtvis upplevs som något magiskt som tillför något – utan kanske snarare som ännu en sak att hantera. Ännu ett område där man ska göra rätt, vara tillräcklig, orka mer.

Och det handlar inte bara om att orka bli förälder – utan också om att våga välja någon att bli förälder med. I en värld där vi ständigt matas med bilden av att det alltid finns något bättre där ute – en bättre partner, ett bättre liv, en bättre version av oss själva – blir det svårt att stanna. Att landa. Att välja.

Kanske är det just det som är problemet.

Att vi aldrig får känna att det räcker.

Att vi och våra val duger.

DUGA tror inte på rätt eller fel val.

Vi tror på att se sammanhang. På att stanna upp. På att fråga:

Hur formas vi – och vad händer om vi börjar prata om det?

Vi tror att självvärde inte bara skyddar – det bygger. Det är en grund att stå på, men också något vi kan bygga vidare från. För när människor känner att de duger, då vågar de också drömma. Välja. Dela liv med andra. Bidra till något större.

Och kanske är det just där vi hittar en riktning framåt:

I gemenskap istället för ensamhet.

I trygghet istället för press.

I samtal istället för perfektion.

DUGA vill vara en del av det skiftet.

En plats att andas. Ett rum att vara människa i.

En rörelse för framtidstro – mitt i det som är.